Unikt i diket

Groddväxt och grodväxt

Hos oss har vi en liten bäck. Den för en mycket anonym tillvaro största delen av året, bakom thujahäcken och riset på baksidan. Det finns mycket vatten i marken, katten dricker hellre i bäcken än i vattenskålen i köket.. Lustigt, men kanske ett kvalitetstecken, tur att vi bor hitom vår biltokige granne, han kastar glatt tvättvattnet rätt ned i bäcken.. Regnbågsfärgat vatten, förorenat rinner det sedan vidare ned för berget..

Hos oss finns källan.. Här kläcks mängder med djur på försommaren. Säkert mycket mygg men det väljer jag att bortse från, roligare är olika groddjur, och salamandrar..
Läste om salamandrar en gång, och fick en plötslig insikt om att på vår tomt fanns ett bestånd av förhoppningsvis sällsynt förekommande salamandrar. Rödkindade, kanske inte unika.. eller förresten jätteunika, minns inte, men salamandrar det skulle man vara rädd om, det förstod jag.

Fick besök av entusiastiska 11 åringar, just den åldern flyter mellan total fri hängivelse och total självkontroll som inträder vid 13 ungefär.. Det blev grodjakt i diket, fram med husets alla hinkar och byttor, fram med håvar och glasburkar. Efter heligt svärande att inte skada en enda levande varelse pågick jakten halva sommarnatten.

På morgonen återfanns 2 salamandrar och 2 smågrodor i byttan.
-Vad ska han heta.. svårt, du får bestämma..
-Sven-Lennart.. Ja, det blir skitbra..

Själv är jag den som får bidra med fika, saft och ostkrokar på kvällskvisten.. Blir lite avis får jag säga, jag vill också jaga grodor i sommarnatten. Med eller utan Sven-Lennart, jag får börja med att jaga bort grannen tror jag.


j

röd sommarmat

Runda rädisa

Typisk sommarmat för mig är många rätter, men få speciella grönsaker.. På midsommarbordet finns måsten, måsten som bör uppfyllas om inte nattens drömmar ska fyllas av äldre bortgångna släktingars besvikna andar efter torftig spis, (förlåt mormor, jag orkade inte janssons..)

Jo just det, enkelt att odla faktiskt, och tacksamt, rädisan.

Brukar köpa såband och fylla en gammal balkonglåda. Två rader bredvid varandra faktiskt. Några år har jag sått ute, men ofta drabbas de av små små insekters kärleksbett, kanske smakar inte betorna gott, men alla små nykläckta måste få smaka livets små erfarenheter… Kan tänka mig hur det låter i trädgårdslandet.

Åh, vill smaka, maaaamma, smaaaaka, gooott. Nej älskling.. Men maaaaamma, smaaaaka..

Livet är kanske inte så annorlunda, insekt i trädgårdslandet, livet i ekorrhjulet. Tur att vi kan samsas med vissa begränsningar och tysta överenskommelser, trädgårdsland = bett,, sätt något annat för tusan.. Balkonglåda=ok, vi låter bli.

Varför inte njuta av maskrosorna små vänner?


j

Fjäll för ögonen faller

Iskallt i luften,

Solen strålar från molnfri himmel, luften är doftfri.. Ren, oskyldigt blå himmel.. I fjärran ser jag bara horisontlinjen delad av en vithet, en svag sträng som speglar sig mot fjärran i en vågrörelse. I fjärran, långt långt bort, växtlighet i snön miltals bort i samma solsken som jag står, ser grenarna spreta, stillhet, ser skuggorna.

När jag andas forsar kylan genom mig, landskapets skönhet, krispig skörhet.. Is och snö, droppar som rinner från stammar ned längs urgröpta vägar i drivornas täthet, där nere där lämlarna format sina runda bon.

Fåglar i stillhet, stilla i riset, sakta försynta plockar av knoppar, en röd kam ovan svart öga, vaksam, ripa.

I dalen lossar isen, lossar vintern, solen jagar bort unken luft, strandkanten grönskar med två ljust gröna tuvor. I björken sitter skatan, gren i näbben, vrider och bänder i gammalt bo. Tjänar tid, återvänder, var har de varit, här? Ingen annanstans, skatan kurar vintern igenom, dold i sin vithet, skuggan smälter samman.

Kylan lämnar, isen smälter, luften klarnar, tid att leva.
Återresa.

j

Städdax och musjakt

Vad som döljs i snö

Att städa ett växthus, har länge undvikit det faktum att det är oundvikligt, i alla fall om jag vill ha något ställe för frösådder den här våren också. Gillar mitt växthus, det har snart 10 år på nacken och står stadigt med sitt golv av betong och kullerstenar. Lite vingligt därinne alltså, men det gör inget. Här inne lagras det allsköns prylar och grejjor, mest ved, men även leksaker, möbler, konstiga lackeringsmedel, odjursgift och verktyg.

När jag gläntar på dörren, ångrar jag mig nästan i samma stund. Gamla tomatplantor, krukor fulla med gammal jord. Måste, och tvingar mig in.. När jag börjat känns det genast lättare, upptäcker av en slump en gammal låda med fröpåsar, kvarglömt sedan i höstas, kanske med en tanke om att plantera fröer som behöver en vinter att härdas i, eller nåt, jag vet inte hur och minns inte heller faktiskt.

I lådan är det inte bara fröer, en hel del mystiska små svarta saker, trodde först det var frö från någon fröpåse som ramlat ikull och spritt sitt innehåll över botten på lådan, men nej.. Muslort.. Japp.

Jag har faktiskt undrat över kattherrns överdrivna intresse för växthuset, så fort jag gått i närheten har han uppfordrande ställt sig vid ingången och låtit sin stämma ljuda. Inte alltid har jag släppt in honom, vill inte lämna dörrarna öppna på vintern och allt, men det stämmer.. Han har lyckats fånga ett antal skogsmöss, och kanske kommer de därifrån..

Städar bort spåren av mössen, städar bort gamla krukor, gammal jord, sopar, fejar. Nu är golvet rent, krukorna färgsorterade i hyllorna, planterar basilika, bönor, kål, krasse, sallad och krasse i såband.

Avslutar med att ställa in en stol, den får precis plats..
Nu är det vår, så nära som man kan komma..



j

När våren kommer, eller??

Alla dörrar öppnas, jag kan andas igen.

Idag har det varit 10 grader, iskall blåst men strålande vårsol. Hur kan man undvika att vara ute? Vaknade 05.47 som jag brukar ungefär, vardag som helgdag.. Alla andra sover men inte jag. Nej måste gå upp, kroppen vill inte riktigt, men upp ska jag, som om en annan kraft än jag styr detta inre urverk.

När våren kommer, verkligen kommer, verkar också styras av ett urverk. En högra makt, en cyklisk återkommande naturlig klocka som ger björken signaler om att slå ut sina blad. Björken är den mest klipska av våra inhemska träd när det gäller att förutspå vår.. Nu har det varit plusgrader och sol i flera veckor, men björken, den väntar. Jag vet vad som kommer, den talar till mig genom sina slutna bladknoppar.. Frosten kommer,

Vågar inte plantera ut, inte ens de mest härdiga plantor. Vågar inte ta bort alla frostskydd i rabatten, härvor av ris runt de kinesiska pionerna.. Björken vet..

Vintern hänger kvar.


j

Liten blomma i gräset

Vårblomst

Alla mina inköpta planterade små godingar till lökväxter.. Hur jag slitit varje höst med planteringsspaden i högsta hugg. Nu kommer äntligen återbäringen. Varje dag hittar något nytt upp ur den svarta jorden och hälsar solen med leende glada färger.

Brukar vanligen välja botaniska sorter, de är lite diskretare i färgerna och sprider sig om de trivs. Krokus och tulpaner blev vanligaste inköpen sist, men jag måste ha glömt det där med diskreta val.. Krokusarna som visar sig nu i vår verkar väl svulstiga. Skrikiga färger och förväxta blomkorgar.

I Jämförelse med mina tidigare planterade små diskreta juveler bländar de nyplanterade som Operadivor mitt i gräsmattan.. Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta faktum att det vore trist att ställa mig och gräva bort dem. För några dagar sedan var jag istället ute med saxen i högsta hugg, klippte av en hel del av dem och tänkte att nästa år i brist på gödning är de halverade i storlek, så okej, var kvar.

I grannskapet bor en liten tös som ofta är ensam ute, även sent på kvällarna. Hon brukar ringa på ibland, ofta alltförsent och ofta får hon instruktioner att vända hem igen.. Ibland kommer en storasyster och letar, tror hon smiter ut, lilljäntan. Den här kvällen när jag var ute med saxen hittade jag henne på baksidan. Hon satt ensam i gräset bland alla enorma krokusblommor.. –Ååå så vackert, sa hon och strök med handen över blommorna, får jag plocka en?..

Jag lade undan saxen, inte alla försöker vara stilriktiga i bedömningen av vad som är passande och inte, färger och blommor gör människan glad och lycklig för en stund, när det blommar..
-Du får plocka hur många du vill, sa jag till henne. Hon plockade, och jag väntade tills hon gick, med en jättebukett förväxta lökväxter i sina små händer.


j

Änglatårar

J/ord under naglarna..

När våren nalkas och det är dags att rensa i rabatterna måste man åstadkomma en del styrkeprov för att lyckas med trädgårdspotentialen det kommande året. Ni vet många växter äter helt enkelt upp jorden under en säsong och på våren står rötterna bara och skriker åt en att ta bättre hand om… Ja ni känner igen situationen.. Måste köpa mer jord…

Brukar oftast handla på stormarknad, inte gärna på macken och deras jord har förresten blivit mycket dyrare sedan alla började kritisera den billiga mackjorden.. Kvaliten är väl vad den är, men priset är dyrare nu än då.

De är tunga, säckarna, och jag köper sällan färre än fem åt gången. Betalar och sedan släpar jag.. Tar tid på mig, ibland får jag faktiskt hjälp.. Äldre gentlemen betraktar ibland min ansträngning som rörande, och tar på sig räddarmanteln. Jag är ytterst tacksam, brukar tala om petunior och tagetes som verkar röra dessa herrars innersta. Kanske minns de sin moders smala husväggsrabatt och bär glatt mina säckar åt mig, blir varm inombords av deras uppoffringar, tror ibland de ska säcka ihop i hjärtattack av ansträngningen och ibland slutar det med att jag får bära både gubbe och säck till bilen, men det är det värt.

Väl hemma med bytet har jag en för arbetet anpassad skottkärra, lagom bred för två säckar, stabil och trygg, tar lätt fem åt gången.. Lite vingligt, men helt godkänt kör jag dem ned till växthuset som vanligen slukar minst 50% av inköpen under en sommar.. Fast inte just i år. Har bantat införskaffandet av jordslukande urnblomster.. Kan inte undvika fönsterlådor eller pelargoner, eller tomater, eller dahlia, eller basilika.. 17 också, vad är det jag undviker i år? Ja just det ja, änglatrumpeter.. Brukade ha enorma, som slukade två till tre säckar jord vardera i sina enorma plastbunkrar till krukor, men inte i år.. Nej de avled tragiskt under en oväntad frostnatt i september förra året.. Sorg, sorg, ältande, varför tog jag inte in dem tidigare? Nej så är det här i livet, lätt att vara efterklok. Gillar jord, luktar gott, känns naturlig och len mot huden, men tyvärr blir man torr och fnasig i efterhand. När jag planterar har jag aldrig handskar, nej vill känna jorden mot huden. Hela sommaren har händerna sorgband under naglarna.. I år sörjer jag igen.. Änglarna gråter..


j

En Shogun i rabatten

Japaner japaner japaner..

Ni vet, vi ska ju vara ganska lika dessa japaner. Har själv aldrig varit i japan. Tycker det verkar ganska hetsigt där på andra sidan jordklotet med alla neonljus och sushi-ställen. Verkar också ytligt som om japanen i allmänhet har lite svårt att kommunicera normalt, ni vet, alla dessa mobilfunktioner som syftar till anonym kontakt, att skapa communities utan att någon någonsin möts, verkar japanskt..

Var på en långresa en gång, där var det ganska vanligt med Svenskar, och Japaner. Lustigt, men Japanerna hade på något sätt både blygheten och järvheten i blodet, medan Svenskarna stod för järvhet efter några öl och blyghet i allmänhet. De Japanska turisterna stod på scenerna och sjöng solo, ramlade handlöst överbord, bjöd på sig själva med humor, men ändå, distans.. Sååå Svenska liksom.

Jag gillar det Japanska tillskottet i trädgården, till skillnad från det kinesiska så står Japan och Shinto mer för en individualistisk samhällstillhörighet, Shogun, Ninja, en tyst tillhörighet.. Inte så skrikigt som den Kinesiska enade kraften. En sten, tusen körsbärsträd som blommar tre dar om året, sååå Japanskt. Ni vet de jobbar 12 timmar dygnet runt för tre veckors semester, typ..

Jag har läst en del om Kulturen, ni vet, inte så mycket att man kan kalla sig det minsta kunnig, eller ens insatt, men tycker det verkar spännande. Te ceremoni, att vara medveten om minsta detalj, minsta rörelse.. Ni vet jag brukar tänka på den när jag ska vattna blommorna hemma.. En elegant Japanska skulle aldrig spilla en droppe, hon skulle njuta av stunden och meditera till sina kontrollerade muskelrörelser.. Låta vattnet flöda gnistrande klart från kannan i total harmoni, betänka lycklig tillväxt i krukorna. Jag slafsar alltid. Tyvärr, ja vattnet brukar aldrig följa grundlagarna när jag ska vattna, nej det faller hit o dit, upp o ner, mest på parketten faktiskt. Inte som himlens härskare skulle gjort det.. Med pricksäkerhet.

Bannar mig varje gång, skulle tänkt mer Japanskt, skulle varit mer i harmoni…
Köpte ett Japanskt prydnadskörsbär, Prunus Accolade, blev inspirerad eftersom jag såg en svartvit Japansk film en gång.. Ett gäng samurajer skulle ta livet av ett annat gäng, om fienden var nära skulle de hälla vita blommor i en bäck så de allierade skulle förstå att de inte skulle anfalla ännu.. En från andra sidan listade ut koden, men inte hela.. Han hällde i rosa blommor, och blodbadet blev fruktansvärt. Missförstånd på hög nivå, äran är allt, Japanerna gav allt, jag ska sitta vid mitt träd, i de tre dagar den blommar och meditera över hur man borde vattna, eftersom jag gör det så himlans ofta…


j

De heta tingens gud

Nyplanterat

Jag brukar nästan varje år sätta lite frön, provar lite inköp via internet, impecta, örtagården, några engelska varianter som kan hittas i vissa plantskolor.. Provar alltid lite olika, men några återkommer såklart.. En sådan är tomater, och en annan är chili

Tycker det är intressant att chili inte riktigt hörde hemma i Thailand, den kommer från andra länder trots att det jag tänker på när det gäller Thailändsk mat är just chilipaste.. chili, det starka goda.. Jag gillar verkligen starkt och är det inte tillräckligt mycket styrka så slevar jag gärna på extra om det finns, ni vet ibland finns uppskurna chilifrukter i fisksås eller den där röda heta röran som till och med är standard på de flesta chinamatsrestauranger..

Nåja, jag är ganska hyfsad på att driva just chili, och chili växer dessutom väldigt bra, en hög groningsprocent (hoppsan) och dessutom otroligt tacksamma, tål torka tål övervattning, tål det mesta utom kyla faktiskt.. Lätt att ha en i fönstret hemma. På min arbetsplats finns några som också är lite trädgårdstokiga, tack och lov. Vi brukar ha lite informella samtal om ditt och datt när det gäller växthus, jordmån, nyttoväxter och jo såklart, sådda fröer..

Det brukar sluta med att jag lovar ta med några av mina plantor, jag driver ofta upp alltförmånga och gör glatt reklam för dem så de ska få nya hem, kan inte stå ut med att slänga dem i sopen, nej absolut inte..

Så en morgon stegade jag mot hissen, i handen hade jag en papperspåse innehållande en låda med chiliplantor som jag lovat bort till grönfingrade kollegor och jag var extra lycklig och stolt, för det var riktigt fina och lite udda exemplar, blåbladig Arizona, Monkeyface, Sweet banana, och Tepin pepper. Mötte en annan kollega just när jag skulle stega in i hissen, hälsade glatt och pekade på påsen.. –Ja hej, ja här är lite plantor, ja, de ska jag ge bort, vad det är?? Jo du ska få se.. Hon har inte jobbat så länge hos oss, men vi talas vid när vi möts, jag är lycklig som får visa. Tar stolt upp en rejäl planta Sweet banana, -kolla!

Hon stirrar på plantan, tystnad. Jag säger, -Chili!?.. Hon ler snett, -Vet du, säger hon, jag är uppväxt i Indien, där har man aldrig chili inomhus.. –Va? Säger jag, vad menar du? . Det är en planta ingen skulle ha i huset, det betyder otur. Hon ryggar liksom, vill inte vara nära.. Himmel, jag stirrar på plantan. När vi skilts åt lämnar jag diskret plantorna på skrivborden hos mina grönälskande kollegor.. Tänker på de varnande orden. Något jag inte visste om chili, är lyhörd gentemot växter, försöker förstå vad de säger, men mina chilisar har varit snälla mot mig.. Men vad är det nu jag gör? Sprider jag olycka och elände? Det kanske blir katastrof.. De kör av vägen, får böter, tappar husnycklar och plånböcker, skilsmässor? Huga..

Allt har en historia, hur kommer det sig att vissa har extra mycket att berätta? Allt det nya vi tar till oss i våra trädgårdar, utan att bakgrunden hinner ikapp. Eller hur var det med kirskålen?...varifrån kommer den egentligen?


j

Nu Påskledig
Ha det så gott!

Slöseri i lågkonjunktur

Grillgaller

När det börjar närma sig sommaren är det snart dags att grilla, japp, jag brukar ha grillpremiär runt den första april, och det är ju redan passerat faktiskt. Ett år grillade vi glatt i 30 cm snö, men jag lovar, det går bra det med.. Man får bara klä sig varmt så att säga,.

Jag hade redan inventerat klotgrillen från föregående år, den var rätt risig, och dessutom rostig, brukar tyvärr inte ställa den där man borde.. Innanför två meters takutsprång som jag har runt hela huset, brukar vara svårt att undvika, men inte i detta fallet. Innan lågkonjunkturen brukade vi köpa ny klotgrill till grillpremiären, men i år, med ökad medvetenhet om jordens bristande tillgångar, eller min plånbok i vart fall, borde man ju följa trenden att återanvända..

Var alltså på jakt efter grillgaller. Åkte glad i hågen till K-rauta, det är ju hyfsat billigt och med rätt stort utbud och så säljer de fika och varm korv. Gillar varm korv i kombination med trädgårdsartiklar.. Passar bra ihop liksom, påminner om alla långa grillnätter som skall komma i sommar, fredagskvällarna där man mätt och nöjd blickar ut över ogräshavet och konstaterar att imorgon, då ska jag ju rensa, så just nu kan jag slappna av..

Korv blev det ju, till alla närvarande. Tradition och svårt att undvika liksom, in och inventera.. Ojdå, utförsäljning av fågelmatare, vintern snart slut, tja, men det kommer ju en till.. Nya trädgårdshandskar, oh, fina, måste ha.. Sen att toppa allt. Orkideer på reapris, FYRA stänglar på vissa, 79 kr. Gillar dem inte så jättemycket, men trots allt, de är ju rätt eleganta på rätt ställe..

Framme vid grillgallret, oj, vilken storlek skulle jag ha nu igen.. Hade inte med det gamla, tusan också.. Fick vackert vända hemåt utan grillgaller.. stannade i farstun och tittade på kvittot.. Hade inte bara kunnat köpa grillgaller för det jag gjort av med, hade kunnat köpa en helt ny klotgrill faktiskt..

Men orkideerna var fina.. De håller säkert grillsäsongen ut.


j

Det allvarliga livet

Gosig gegga


Trädgårdsmässans minnen.. Jag spankulerade ju inte bara en timme, utan hela dagen, i eufori mina vänner.. Årets bästa dag, nästan, ja så är det. Brukar alltid försöka uppfatta vad som händer i trädgårdsvärlden, vem har fått pris av vem AoT eller något? Vem håller föreläsning? Vem syns och vem är inte där? Nya trädgårdsböcker.. Härligt!

Känner igen ganska många utställare, i vissa fall känner de igen mig, jag handlar och pratar gärna, eller frågar i alla fall. Det räcker för några.. Har flera favoriter, och som sagt kan aldrig begränsa mina inköp på förhand.. Lovar, inga fler, det går inte, går aldrig.. Nåja den här gången passerade jag ett bås med en skål- I skålen låg något mycket lockande.. Okej jag är som ett barn när jag ser något okänt, ska fram, lukta, känna, lyfta och hålla på. Ni vet på museer där det står RÖR INTE, jojo, det är mig dom menar..

Det såg ut som glaskulor, men det var inte glaskulor, så långt var det rätt.. sträckte fram handen, båsförestånderskan var upptagen med någon kund och jag stod liksom en bit ifrån, men nära skålen.. försiktigt.. ned med handen, det var mjukt, och blött, kulor av något ja, vad var det.. tog upp en försiktigt och släppte mot bordet, den studsade.. Tog några till och rullade mellan händerna, leende, detta var nytt och spännande, båda händerna i skålen… Blev upptäckt..

Båsförestånderskan började stirra på mig, förvånad, och samtidigt lite rädsla i blicken. Jag lade snabbt tillbaka kulorna, hon blev strängare.. Tog tag i krukan och drog den från mig.. Jag svarade med att puta med underläppen för att efterlikna någon mycket besviken, hoppades få en något upplättad humorinspirerad min till svar, men nej, jag var oförlåtligt besvärlig, det förstod jag.. Stegade snabbt därifrån.

Hittade geggan i ett annat bås, massor av skålar och en entusiastisk försäljare, till snittblommor och orkideer, fukthållande kulor av okänt material.. Han lät mig stå där länge, vi geggade tillsammans.. Och jag handlade naturligtvis, alltförmycket.. Underbart!


j