Vissa måste premieras

Alla är vi olika.

Faster gillar social samvaro. Hon kan tala med vemsomhelst om vadsomhelst, närsomhelst. Hon är telefonkonversationens mästare och kan hålla igång ett samtal rekordlänge i jämförelse med vilken champion som helst.
Alltid glad, alltid nyfiken, talar inte så mycket om sig själv som de flesta gåpåpratare gör, nej, hon är den ultimata gruppmedlemmen, den ultimata sociala varelsen.

Hon är en motsats till mig, jag ser ofta ut som om ett åskmoln hängt över min havande moder lite alltförlänge.. Mumlar ofta och tyvärr osammanhängande eller svarar helt enkelt på något andra talade om för en kvart sedan. Lever lite i min egen värld, min blomstervärld, lite på min kant så att säga. Förra året gav jag henne tips på plantor att ha utanför radhuslängan, långblommande, doftande, klättrande. Jag väntade mig inte särskilt mycket respons, men frågar någon så anstränger jag mig verkligen. Kart ritad, skalenlig, detaljplan kompletterad..

Jag märker när någon vill få kontakt och därmed vissa åtråvärda fördelar, märker tydligt. På arbetsplatsen kommer det ibland slängiga unga herrar som fått reda på mina innersta intressen. Ryktet går ständigt att det är enda sättet att få kontakt (nej, det är det inte) men det är rätt roligt att se..
–Ja du, attberopå ärendet här, kan du stötta denna idén jag har, men förresten, har du nåt tips på häckplantor?? ..(!)

Eller ännu bättre.
–Hur har dina nya plantor funkat i år då? –Menar du Funkian?, -Öhh, ja, eller? -Det är ju en Hosta du vet.. –Va? Är du sjuk?? –Nej, lugna dig, vad vill du egentligen….

Faster försöker få kontakt. När jag kommer och hälsar på ser jag på långt håll.. Hon har följt min plan.. Hon har farit runt och letat, måttat, grävt och gödslat. Detaljplanen är komplett.. Vet ni, hon begär dessutom ingenting, bara att få småprata en stund. Det gläder, ge henne en medalj..

//j

Man böjer sig..

Ser ut över allmänningen en solig augustidag.
Ogräset vajar högt. Slyn, som vi försöker bekämpa på städdagarna viftar glatt med segerflaggan. Boulebanan är täckt med fienden... Tistelplantor som stela taggiga bläckfiskar täcker säkert 40% av grusytan. Inkommande boulebollar kommer garanterat av sig direkt..

Frodigheten kväver det nysatta körsbärsträdet. Grannen bredvid är nästan död. Ett intorkat blad fladdrar i vinden och påpekar att bristfälligt grävande vid planteringen alltid påminner sig allteftersom tiden går. Snusförnuftigt, men.. Nja, det beror väl på omgivningen också. Jordmån, vattning och kanske ogräsrensning också, men faktum är att de som höll i spadarna inte var särskilt intresserade av planteringsförutsättningar innan dessa rara fruktträd sattes ut. Tråkigt, det var söta små träd, körsbär, som i Astrids saga, körsbärsdalen.. Det var nog så det var menat, men tyvärr.

Hur sätter man träd?? Finns garantirecept? Eller är det bara erfarenhet som gäller... Jag har satt ett antal, men inte alla har klarat sig. Kärlek? Nej det är inte vad som behövs, det måste vara så där, precis som i verkliga livet.. Just det, konstant underhåll. Vem är bra på det? Antar att det är både givande och tagande. Med någon inbyggd rättvisa förståss.

Vatten när det behövs, näring när det behövs, och som förarbete en himla massa grävande. Fel start kan ge livslång ångest..Men sen får det ju gärna börja växa lite också förståss, men helst åt rätt håll.. Lite snett blir i värsta fall.. Lutande tornet!!


//j

Inte så gammal dam.. Astrakan.

Sjungande sommar

Sommaren sjunger på sista versen och jag sörjer..

Men oj vilken sommar, inte vädermässigt kanske, inte pelargonmässigt, (2005 –in memoriam) inte perennmässigt heller, men ändå.. En välbehövlig ledighet och ändå, viss tid för betraktelser och självkritisk genomgång.

Här är min samvetslista:
-Rensat, nja, kunde rensat mer, men är ändå nöjd. Känner ju mig själv rätt bra numera, vet att det jag åstadkommit är mer än tidigare år, trots 0 motivation, men 100 behov.
- Syltat och saftat, JA! Jättebra! Har verkligen ansträngt mig, till och med för en enda burk mullbärssylt. Krusbär har blivit saft, tillsammans med rabarber. Röda vinbär och svarta (lilla mammas) har blivit god gele. Körsbär har blivit must, och äpplen pektin i blåbärs och jordgubbssylt. Äpplemos och plommonmarmelad står för dörren. Kvitten…. Nja, busken är inte riktigt så stor ännu.
-Svampplockning, Tja, torrt i markerna.. Men lite till kunde jag ha ansträngt mig. Plockat bra med soppar dock, men köpte kantareller!! Fy och skam, men jag har ju inget bra ställe.
-Odlat, JA, tomater, fina och chili, och ärtor, och bönor..
-Familjen, JA Legoland, Liseberg och Kolmården, delfiiina umgängesstunder, -(mest glass)
- Nyttig, NEJ inte särskilt. Har njutit av allt så nu är det viktkris.

Slutsats:
Bra för själen, tveksamt för en halvdan lekamen, men trots allt..

Absolut godkänd, men nästa vecka absolut över…
Buuuu

j