Jag gillar grönt

Arbetsplan internhandel.. Nej inte nu. Arbetsplan ogräs? Tyvärr..

Det har regnat ordentligt de senaste dagarna och gräsmattan löper amok. Tänkte att det säkert skulle gå bra att så gräsmattefrön efter grävskopornas attack i trädgården förra sommaren, friskt humör och en säck att sprida, så fint det skulle bli.

Sorgligt nog var den inköpta jorden inte särskilt samarbetsvillig. Den innehöll redan en himla massa frö och var inte så intresserad av just gräs. Nej det finns ju så himla mycket annat roligt, maskros var bara förnamnet.. Har ni sett pepparrot i gräsmattan? Tistlar av säkert ett tiotal olika arter, tussilago, kvickrot, raps, lin, låter vackert men inte i denna blandning.

Sista gången jag sår gräsmatta, har ända sen i höstas med andan i halsen ryckt frösättande plantor för att i desperation rädda rabattens nysatta perenner. –Klipp gräset- skriker jag numera allt högre och oftare, men tyvärr kan inte ens röstläget rå på vanans makt. Familjens makliga manliga hälft masar sig sakta fram när det gäller allt vegitabiliskt.

Gräsklipparen frustar ansträngt, river igång och jag känner bensindoften i luften, den lugnar själen, men bara för en kort stund.. Oljudet tystnar plötsligt och där står jag rödkindad och åter uppstressad.. –vad 17??

-Äsch, bensinen tog slut, får ta det en annan dag. Han rycker på axlarna och har tanken ställd på TV-soffan.. Jag ser 20 kvadrat som andas och 1400 som kippar efter andan. Under trädkronorna vajar floran friskt på 50 cm höjd.. Jag iakktar tyst, med armbågarna stelt höjda, skyddande mot huvudet, fingrar flätade i nacken..

–Du borde inte ta det så allvarligt, säger han på vägen in.. Du gillar ju grönt.


//j