torsdag 4 juni 2009

Blommor till mor

Har handlat igen..

Morsdagsfirande gav löfte om fri aktivitet, för mig är det givet varthän kosan går.. Till plantskolan. Övriga suckar och hänger med huvudet, jag rabblar friskt latinska ramsor under bilfärden tills högljudda protester tvingar igång P3. Vi fortsätter i tystnad, men inuti mitt huvud rabblar jag fortsatt..

Går först ur, och snabbast in, grinden ska precis öppnas när vi anländer. Det känns som en startlinje, jag plockar fram armbågarna och sicksackar främst i ledet. REA, nej inte lockande, skruttiga ettåringar trängs i ett hörn, nej, något speciellt ska det vara, som alltid, som ropar, på mig..

Sveper likt ett jaktflygplan genom området, snabbspaning. Inga direkta synintryck som sticker ut, nehej, här får man gå på detaljerna. Börjar i skuggiga hörnet, alfabetisk ordning, lyfter, vrider..

De andra har hittat rekreationsområdet, studsmatta och klappvänliga djur. Skönt, övergår sakta till klätterväxter, kaprifol, ny sort, hmmm, vildart.. Nja, klematis det är ju en av favoriterna, dubbla, rosa, lila.. Fast kanske inte just idag.

Rosor, åh, underbara. Har tänkt att köpa enbart remonterande numera, de gammaldags är så tragiska när de blommat över även om jag drömmer om doften på vinternätterna, så dofta det måste de.. Innebär att jag borde köpa Austin.. Dyra..

Rätt som det är känner jag något, det kommer som en slinga av en känsla, en signal, en utsirad lockton buren av brisen.. Det väcker mig i botaniserandet.. Minnet slår till, en överexponerad solstekt bild, hammock, rostig stomme med ett tak som hållit för många åskskurar där man kurat. En glimt av lycka, bruna släta ben och nyfikna fräkniga uppnäsor, varm famn, vitt förkläde och nybakade bullar. Jag vände mig om och såg…

Lavendelfärgad
Bondsyren


De övriga återvänder, stirrar frågande..
Tyst säger jag, detta är precis vad jag önskat.

/j

8 kommentarer:

  1. Härligt skrivet,som en fors av kristallklarhet..Soldanella tillbaka..

    SvaraRadera
  2. Åh, farmors hammock. Den är ett kärt barndomsminne. Precis som du skriver, solbrända ben och fräknar. Åskskurar. Och bondsyrener i all sn enkelhet.
    Eva

    SvaraRadera
  3. Ja det är underbart.. Jag har ren ångest över VAR jag ska plantera den.. Den står fortfarande i sin kruka

    //Skäms

    SvaraRadera
  4. Inte skämmas ,det ska man låta bli så långt det går,gäller att hitta försvaret istället.....:)

    SvaraRadera
  5. Här står det en, men de flesta mår illa av att gunga och fika samtidigt.Utom de minsta.

    SvaraRadera