Hetta

Äntligen


Som jag har längtat, som jag har lidit, som jag har fantiserat och önskat...

Sommar

Termometern visar 27 grader i skuggan, vet inte vad som hänt, förra veckan var det 11..
Solen lyser, växthuset har städats, gamla pelargoner har fått ny jord, citronträdet likaså, och det jublar med nya bladskott.

Olivträdet surar fortfarande, efter vintern har det stått inomhus, torrt och eländigt grått.. Dessutom i risk för allsköns ohyra och djäkelskap... men nu, ute i fukt och solsken,

Den gråbleka hyn har blivit första steget ljust brun och det röda börjar lägga sig. I receptionen har de märkt skillnaden.. - Vilken färg du fått, ja, vissa är ju vanligtvis väldigt bleka (jag) och det blir ju väldig skillnad när man märker att man solat, går du på solarium (herregud, nej) men det har ju varit fint, och det går säkert att vara ute om man går till någon park (flinar, jag bor långt från stan, har ingen park, har egen altan..)

Vi har haft gott om besök, svärfar, lilla mamma, universitetsullis, kompisjoan, och andra.. Varje gång ger vädret oss total fördel från stadslivet.. Underbart , här kan man slappna av..

Ja det gör jag, varje dag, så mycket jag bara kan, så mycket som bara går,

väntar på vulkanutbrott, det enda som kan få störa, och om det kommer.. Kommer jag att ligga där förevigad i askan, förevigt avslappnad, men förevigt förevigad.. Som i Pompeii..


//j